Nystart? Ja vi får se..

Den försvann helt plötsligt. Lusten att skriva, lusten att läsa.
Men i och med att semestern kom och det plötsligt har funnits lite tid över, så har jag känt ett litet sug igen. Vi får väl se hur länge det varar.

Försöker även hitta tillbaka till lusten att träna. Har ju krånglat en hel del med höften och det har varit läkarbesök, röntgen, besök hos fysioterapeut för övningar. Efter fyra veckor och ingen förbättring står vi på ruta ett igen och det är så himla frustrerande. Fysion har kastat in handduken och bett mig kontakta någon klinik som har större resurser och hjälpmedel. Tror ni att det är lätt att få någon tid??
Nej!!

Har också insett hur ofta jag gör rörelser i både träning och vardag som irriterar problemstället.

Nej nu fokuserar jag mer på semestern och allt härligt som det innebär 🙂

Hoppas ni har en bra sommar!! ❤

Men låt mig bli frisk!!! 

Det är inte lätt att hålla humöret uppe och försöka vara positiv när man tycks hamnat i en ond cirkel gällande ens hälsotillstånd 😔

Först en hosta som inte lät mig sova.. ja bara en sån sak kan lätt få en smått galen. Sen blev det ögoninflammation och nu har jag ont i halsen. Det är lätt att hålla sig för skratt och jag skulle inte bli förvånad om jag ligger med halsfluss på nyårsafton. Nej, nu känns det som om det här året kan va slut och så ser vi fram emot ett nytt roligt år.

Jag brukar inte tycka om att maken åker iväg på jobb men just nu är det välkommet. Jag är trött, grinig och allmänt trist och passar bäst under täcket. Skojigare mamma och fru kan man va 😉

Julafton blev lugn. Det var skönt att vi det här året var i Västerås hos svägerskan. Då behövde jag inte ha dåligt samvete för att jag gick och la mig en liten stund efter julklappsutdelningen. 

Nej, nu ska jag sova en stund medan de andra två är ute. Imorgon är det åter dags för maken att flyga iväg på jobb och då krävs det lite energi från den här tråkiga mamman. 

En vecka går fort

Veckan har gått i ett rasande tempo.
Ok den rivstartade på lördagen med fest hos grannen där jag och mannen cyklade hemåt vid 04.00 på söndagsmorgonen. (kände oss som fnittriga tonåringar där vi vinglade fram i mörkret) Sen tog veckan paus då jag gladeligen befann mig i en dvala fram till tre på söndagen. När hade jag en sån dag senast??
Sen kom måndagen med en kollega sjukskriven hela veckan och ingen vikarie fanns att hitta. Då går jag automatiskt upp i ett högre varv för att orka hålla samma kvalitet som vi i vanliga fall har. Utöver det klämde vi in en träff med kompisar i stan på onsdagen efter jobbet, pyjamasparty på miniorerna på torsdagskvällen och sen väntade det disco på skolan i fredags. Jihooooo!!!!
När det var dags att gå hem från fritids i fredags ville W plötsligt inte alls gå, han ville hem och mysa.
Det var inte direkt så att jag försökte övertala honom att han skulle gå, att han kanske skulle ångra sig.. nja, hela jag jublade inombords, åkte och handlade lite godis och sen bar vi av hem mot vår borg 🙂

Idag ska sonen på kalas. Själv ska jag träna, göra vinter i växthuset och fortsätta träna på att ha mina glasögon på mig. Det är ingen lek kan jag lova. Tycker plötsligt att det är väldigt svajigt och suddigt och just nu känns det som jag vill ge upp och inte vänja ögonen vid att ha dem. Men jag antar att jag måste ge det en chans.

Det här med att ha tålamod

är kanske inte alltid min starkaste sida.
Inget jag direkt är stolt över men gud så svårt att hantera ibland.

Idag har jag fått räkna till hundra och försökt att inte bli galen på sonen när han ska träna på att cykla utan stödhjul.
Om vi säger så här… jag vet vem han har fått sitt tålamod ifrån 😉

Hur många gånger har vi plockat av stödhjulen? Ett antal gånger och sen av någon anledning (min käre make) så har de kommit tillbaka och vi börjar om från noll. Nu har envisa mamman bestämt sig att han ska öva utan och därav dagens fight. Phu!!!!

Vi tar nya tag imorgon 🙂