Känslan idag

är den att det nog blev en del hormonstörningar i det hela.
Vissa perioder är vi känsligare helt enkelt 😉 Men visst finns känslan där att jag tycker det är tråkigt. Grejen är den att jag tror att de helt enkelt inte vet hur de ska va med W. De känner inte honom och när han var liten så var de som de är nu med min brorsdotter, som snart är 1 år.
En ovana som tyvärr kommer finnas kvar eftersom de ses så sällan.
Jag är därför extra glad att vi har svärmor på nära håll som verkligen avgudar W 🙂

Ikväll var jag totalt färdig när jag kom hem och det var nästan så att det var jag som somnade till Bolibompa istället för W 😀
Blir tidigt i säng för min del.
Bara skit på TV och ensam hemma.
Får bli sängen med boken Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper.

Trevlig helg på er och tack för de fina orden efter förra inlägget ♥

Annonser

12 reaktioner på ”Känslan idag

  1. Inte roligt att höra att du kände så när du åkte hem. Håller med Åsa om att du bör prata med din pappa, fast vet att det kanske är lättare sagt än gjort. Min pappa skulle man nog inte kunna säga sånt till, men det är ju han det. Jag vet känslan av att åka ”hem” och så är intresset inte där som man tänkt sig innan. Jag har till och från varit besviken på vänner som inte hunnit med att ses men försöker att inte ta det personligt, för nästa gång har de haft tid 🙂

    Kram på dig!

    1. Har pratat med min syster och hon känner igen mönstret från det att hennes dotter var liten. Det är inget illa ment men pappa vet inte hur han ska förhålla sig till de små. Vi har nog heller aldrig pratat öppet om känslor i vår familj. Något som jag sätter stort värde på när jag tänker på W i framtiden. Kram på dig med 🙂

  2. Jo visst kan man vara extra känslig ibland, men ofta när man känner något så finns ju känslan där även om den kanske förstärks av vissa saker. Skönt att du och din syster kan prata i alla fall. Och som du säger att kanske är det svårt för din pappa att få till hur han ska vara när han ser W så sällan. Pappor kan nog ha lite svårare än mammor… Så är det med min pappa. Jag står honom inte alls lika nära som min mamma. Han umgås mer med pappas sambos dotter än med mig, vilket jag tycker är tråkigt. Sen träffar han brorsan och umgås med sina brorsbarn förstås. Får väl se om det blir skillnad om jag får barn så småningom… Är boken bra? Kramar till dig!

    1. Känner definitivt att pappa har svårare med mindre barn än vad mina mostrar har så det ligger nog mycket i det. Är ju inte direkt så att han får öva så mycket heller 😉 Fast nu har ju bro min en liten som han träffar minst en gång i veckan, så det kanske löser sig det med 🙂
      Boken ligger snällt å väntar på sängbordet. Varje kväll som jag tänkt börja i den har jag slocknat innan huvudet landar på kudden 🙂 men jag återkommer i frågan.
      Kram kram

  3. Så upplevde jag det alltid med Adrians farmor och farfar. Men det blir bättre och bättre. Jag tror att de inte heller riktigt visste hur de ska vara med honom. Men det borde ju bli enklare och enklare ju äldre de blir, det går ju att prata med barnen på ett helt annat sätt.

    Kan du inte prata med dem om det?

    1. Jag hoppas också att det blir bättre å bättre ju äldre han blir. Känns svårt att ta upp det när de ses så sällan. Kommer kännas påklistrat om de plötsligt skulle engagera sig… haha, aldrig är en nöjd 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s